Avslutad serviceutbildning, julfirande m.m
Nu är jag klar med serviceutbildningen. Tänk så fort det har gått ändå. ca 6 månaders studier är nu klara. Som avslutningen så träffades klassen + projektledaren och åt smörgåstårta tillsammans. Dagen före dopparedagen, riktigt mysigt. Vi fick även ett intyg för fullständigt utförd utbildning i serviceyrken. Kan vara bra då man söker jobb i framtiden :)
Efter jobbet hann jag jobba några timmar på Laponia. I torsdags ankom de tyska julfirarna som tillbringar 6 dagar i Arvidsjaur, svenska Lappland. Trots förseningar så flöt programmet på bra. Träffade oerhört många förhoppningsfulla och trevliga tyskar. Unga som äldre, folk i alla åldrar. Folk från i stort sett hela Tyskland gissar jag. I alla fall av att döma på de olika dialekterna man fick lyssna på.
Sen om det är bra eller dåligt vet jag inte, men bra.. tror jag? Mötte på flera som undrade om jag var från Schweiz eller Österrike. För de tyckte min tyska lät lite som sådant. Fast nej, det är jag ju tyvärr inte. Utan min teori är snarare att pga att jag är förkyld så får jag en lite annan accent och då kan de nog låta lite mer åt de österrikiska hållet eller som Schweißer duits. (Schweizisk tyska) eller som Österreichisch. Då jag däremot inte är förkyld har jag fått frågan ett antal gånger om jag är ifrån Tyskland så det är ju bra, tror jag?
Julafton tillbringades hemma med familj och släkt. Var en riktigt trevlig dag, spelade sällskapsspel, hade besök av tomten, åt julbord, lyssnade på julmusik m.m. Alltid lika trevligt. Fick en hel del julklappar som man kan ha mycket nytta av på många sätt :) Sen var min julklappsfantasi inte så dålig fick jag konstaterat så det känns ju bra.
Juldagen tillbringades i Arvidsjaur tillsammans med vänner. Förfest och utgång på Hotell Laponia, riktigt trevlig kväll. Fullt av folk var de också. Så mycket att man hann nog inte riktigt med att träffa alla man hade velat träffa, men kul var de iallafall. De märks verkligen på mängden besökare att det är årets största hemvändarfest.
Igår var jag på arbetsförmedlingen och skrev på lite papper och fick lite papper påskrivna. Efter det så var jag på Turistbyrån och hälsade på en sväng och var vi och åt lunch på restaurang Afrodite. Sen hände väl inte så mycket mer, hemgång till Järvträsk. Och här är jag fortfarande.
Blir här tills imorgon då är det dags att börja jobba igen. Jobbar 15-23 onsdag & torsdag och sen ett par timmar på nyårsafton. Ska gå som en av guiderna på snöskovandring med 37 tyskar. Dvs nästa chartergrupp men med nyårsfirare :)
Sen nu här måste man försöka planera vad man skulle ha gjort på kvällen på nyårsafton. Än har jag inte fullständiga planer, bara preliminära idéer. Så man får lägga manken till och se till att man kommer på någonting viktigt. :)
Efter jobbet hann jag jobba några timmar på Laponia. I torsdags ankom de tyska julfirarna som tillbringar 6 dagar i Arvidsjaur, svenska Lappland. Trots förseningar så flöt programmet på bra. Träffade oerhört många förhoppningsfulla och trevliga tyskar. Unga som äldre, folk i alla åldrar. Folk från i stort sett hela Tyskland gissar jag. I alla fall av att döma på de olika dialekterna man fick lyssna på.
Sen om det är bra eller dåligt vet jag inte, men bra.. tror jag? Mötte på flera som undrade om jag var från Schweiz eller Österrike. För de tyckte min tyska lät lite som sådant. Fast nej, det är jag ju tyvärr inte. Utan min teori är snarare att pga att jag är förkyld så får jag en lite annan accent och då kan de nog låta lite mer åt de österrikiska hållet eller som Schweißer duits. (Schweizisk tyska) eller som Österreichisch. Då jag däremot inte är förkyld har jag fått frågan ett antal gånger om jag är ifrån Tyskland så det är ju bra, tror jag?
Julafton tillbringades hemma med familj och släkt. Var en riktigt trevlig dag, spelade sällskapsspel, hade besök av tomten, åt julbord, lyssnade på julmusik m.m. Alltid lika trevligt. Fick en hel del julklappar som man kan ha mycket nytta av på många sätt :) Sen var min julklappsfantasi inte så dålig fick jag konstaterat så det känns ju bra.
Juldagen tillbringades i Arvidsjaur tillsammans med vänner. Förfest och utgång på Hotell Laponia, riktigt trevlig kväll. Fullt av folk var de också. Så mycket att man hann nog inte riktigt med att träffa alla man hade velat träffa, men kul var de iallafall. De märks verkligen på mängden besökare att det är årets största hemvändarfest.
Igår var jag på arbetsförmedlingen och skrev på lite papper och fick lite papper påskrivna. Efter det så var jag på Turistbyrån och hälsade på en sväng och var vi och åt lunch på restaurang Afrodite. Sen hände väl inte så mycket mer, hemgång till Järvträsk. Och här är jag fortfarande.
Blir här tills imorgon då är det dags att börja jobba igen. Jobbar 15-23 onsdag & torsdag och sen ett par timmar på nyårsafton. Ska gå som en av guiderna på snöskovandring med 37 tyskar. Dvs nästa chartergrupp men med nyårsfirare :)
Sen nu här måste man försöka planera vad man skulle ha gjort på kvällen på nyårsafton. Än har jag inte fullständiga planer, bara preliminära idéer. Så man får lägga manken till och se till att man kommer på någonting viktigt. :)
Julstress och praktik
Om några dagar är det julafton och jag har inte handlat färdigt alla julklappar till familj, vänner och släktingar. Det är något jag måste ta itu med innan jag börjar praktiken nu de sista dagarna. Imorgon kan jag kanske hinna, på tisdag och på onsdag. Sen börjar det inte finnas så mycket mer tid innan jag ska åka hem till Järvträsk där julen tillbringas med familj och släkt.
På torsdag har vi vår sista skoldag i serviceutbildningen. Tänk, måndag 12 April då jag började anade jag aldrig att utbildningen skulle gå så fort. Dock har vi haft sommaruppehåll så det kan ju faktiskt bero lite på det också.
Frågan är, vad ska jag köpa till alla? Folk önskar sig ju nästan ingenting nu för tiden så det gör det ju inte lättare. Men det är tanken som räknas brukar man ju säga. Så jag får väl inställa mig på det och försöka hitta något jag upplever är passande.
Bilden är tagen vintern 2007 med utsikt från Vithatten. Dock så kommer jag inte riktigt ihåg mot vad jag tog kortet.
Att praktiken skulle gå så fort var ingenting jag föreställt mig måndag 15 November då jag påbörjade den. Man träffar så oerhört mycket trevligt folk och personalen är så trevlig. Jag trivs helt enkelt. Så det känns riktigt synd att den snart är slut. Men högsäsongen har börjat och även om de flesta testförare åkt hem för julen så kommer de ju tillbaka igen i Januari och många olika bilmärken och delar ska testas under perioden Januari, Februari och Mars. Så ja, jag håller tummarna att jag kommer att behövas i receptionen i vinter.
Sen tycker jag att min kära Nokia kan ta och komma tillbaka. Jag är inget stort fan av Sony Ericsson så jag hoppas snart den vanliga telefonen är tillbaka från lagningen. Eller okej, inte något stort fan av de sony ericsson-telefoner som jag själv har. Har ju min HTC men skulle väl knappt kunna använda den för att skriva med så.... nej, har hellre en äldre sony ericsson. Att sätta dit en ny skärm kan väl inte ta så länge. Dock så antar jag att delarna inte fanns hemma så de måste beställa de är troligtvis anledningen till att de tagit snart en månad. Så jag hoppas den kommer i veckan.
I övrigt hoppas jag att min kamera dyker upp. Ska ringa lite samtal imorgon och göra efterforskningar över var den kan vara. Sen insåg jag i helgen att världen är rätt liten.
Tänk nu;
Två kompisar träffar två randoms från Umeå, 2 tjejer 18 år. Igår då jag träffade samma tjejer slog mig tanken att hon var otroligt bekant. Visserligen var en av dom halvt härifrån men hon hade bott i samma by som mig ett tag, eller i den by där jag bott 18 år. Sen då vi började rota i alla andra samband så hade en annan kompis haft hennes mamma som lärare, och en annan kompis hade hennes mormor.
Världen är liten. ;)
På torsdag har vi vår sista skoldag i serviceutbildningen. Tänk, måndag 12 April då jag började anade jag aldrig att utbildningen skulle gå så fort. Dock har vi haft sommaruppehåll så det kan ju faktiskt bero lite på det också.
Frågan är, vad ska jag köpa till alla? Folk önskar sig ju nästan ingenting nu för tiden så det gör det ju inte lättare. Men det är tanken som räknas brukar man ju säga. Så jag får väl inställa mig på det och försöka hitta något jag upplever är passande.
Bilden är tagen vintern 2007 med utsikt från Vithatten. Dock så kommer jag inte riktigt ihåg mot vad jag tog kortet.
Att praktiken skulle gå så fort var ingenting jag föreställt mig måndag 15 November då jag påbörjade den. Man träffar så oerhört mycket trevligt folk och personalen är så trevlig. Jag trivs helt enkelt. Så det känns riktigt synd att den snart är slut. Men högsäsongen har börjat och även om de flesta testförare åkt hem för julen så kommer de ju tillbaka igen i Januari och många olika bilmärken och delar ska testas under perioden Januari, Februari och Mars. Så ja, jag håller tummarna att jag kommer att behövas i receptionen i vinter.
Sen tycker jag att min kära Nokia kan ta och komma tillbaka. Jag är inget stort fan av Sony Ericsson så jag hoppas snart den vanliga telefonen är tillbaka från lagningen. Eller okej, inte något stort fan av de sony ericsson-telefoner som jag själv har. Har ju min HTC men skulle väl knappt kunna använda den för att skriva med så.... nej, har hellre en äldre sony ericsson. Att sätta dit en ny skärm kan väl inte ta så länge. Dock så antar jag att delarna inte fanns hemma så de måste beställa de är troligtvis anledningen till att de tagit snart en månad. Så jag hoppas den kommer i veckan.
I övrigt hoppas jag att min kamera dyker upp. Ska ringa lite samtal imorgon och göra efterforskningar över var den kan vara. Sen insåg jag i helgen att världen är rätt liten.
Tänk nu;
Två kompisar träffar två randoms från Umeå, 2 tjejer 18 år. Igår då jag träffade samma tjejer slog mig tanken att hon var otroligt bekant. Visserligen var en av dom halvt härifrån men hon hade bott i samma by som mig ett tag, eller i den by där jag bott 18 år. Sen då vi började rota i alla andra samband så hade en annan kompis haft hennes mamma som lärare, och en annan kompis hade hennes mormor.
Världen är liten. ;)
