Nytt år, nya möjligheter
2015 är förbi och 2016 har börjat. Visserligen är det en månad sedan men jag har helt enkelt inte tagit mig tid till att skriva någonting om det förgångna året eller om året som vi har framför oss.
Eftersom jag gillar att resa så kan jag gladeligen meddela att jag hann avverka några nya länder men även länder jag besökt men nya städer. Hann uppleva Prag, Plzeň (Tjeckien), Czestochowa och Wroclaw (Polen), Wien (Österrike), Bratislava (Slovakien), Ljubljana (Slovenien), Zagreb, Karlovac (Kroatien), Köpenhamn (Danmark), Budapest (Ungern).
Jag har visserligen inte hunnit besöka Tysklands alla nio grannländer ännu men jag jobbar på det. Jag har fortfarande kvar Frankrike på min lista men jag har planerat att ta en tur till iallafall Paris och Straßburg. Det är två städer som jag nödvändigtvis länge velat besöka.
Jag har visserligen inte hunnit besöka Tysklands alla nio grannländer ännu men jag jobbar på det. Jag har fortfarande kvar Frankrike på min lista men jag har planerat att ta en tur till iallafall Paris och Straßburg. Det är två städer som jag nödvändigtvis länge velat besöka.
När jag väljer ut ett resmål gör jag det ofta strategiskt på så sätt att jag kikar hur staden / landet är beläget samt om det råkar finnas andra intressanta länder eller städer i närheten som jag också vill besöka och på så sätt kan slå två flugor i en smäll.
Det är någonting speciellt med Östeuropa och jag har fortfarande i tankarna att jag gärna skulle vilja besöka länder som Bosnien/Herzegovina, Moldavien, Serbien, Rumänien m.fl. Det finns så mycket att se som är intressant av både historiska orsaker men även att kunna berika sig själv genom att träffa nya människor, se nya platser, ta del av (läs:höra) ett nytt språk och upptäcka kulturen och nya maträtter i landet.
Förra året hann jag uppleva så oerhört många häftiga och coola grejer så det går inte riktigt räkna upp alla på en gång men en upplevelse som verkligen gick in i själen var nog resan från Zagreb (Kroatien) till Ljubljana (Slovenien) Här kommer en kort sammanfattning:
Resan skulle egentligen vara med tåg från huvudstad till huvudstad men på grund av den flyktingsituation som råder och att det helt enkelt är svårare att kontrollera ett helt tåg för att förhindra att någon tar sig in i landet illegalt så hade man valt att sätta in bussar på den sträckan. Bussresan startade tidigt på morgonen. Det var mitt eget val så jag skulle få så många timmar som möjligt i Ljubljana. Bussen körde till gränsen. Vid gränsen så beordrades vi allihopa att kliva ur för att sedan ställa oss i kö till ett slags "bås" i vilket två stycken gränspoliser satt. En polis från Kroatien och en polis från Slovenien. Vi fick sedan ställa oss i kö för att var och en gå fram och visa vårt pass. Först för den ena och sen för den andra. Stämningen var rå och man märkte på många medpassagerare att de var oroliga och att de kanske förstod att detta kunde vara slutet på deras resa.
Sedan att behöva se hur några människor avvisades och förbjöds att resa in i landet på grund av att de saknade giltigt pass, visum eller andra orsaker - det var verkligen ett hjärtskärande ögonblick. Att se på hur deras drömmar om en lycklig framtid krossades inom loppet av några sekunder. Folk blev sedan stående vid gränsen och fick ta sig därifrån på eget sätt men under inga omständigheter in i det nya landet. Ibland skrämmer det en hur verkligheten för många tyvärr ser ut. Jag önskar att det gick att ändra på men det kan nog dröja ett tag innan det sker något.
Det här året kommer säkerligen också att bli intressant och spännande på många sätt. Jag har tankar och idéer och ska försöka planera det så bra som det bara går med med omsorg och åtanke.
Förra året hann jag uppleva så oerhört många häftiga och coola grejer så det går inte riktigt räkna upp alla på en gång men en upplevelse som verkligen gick in i själen var nog resan från Zagreb (Kroatien) till Ljubljana (Slovenien) Här kommer en kort sammanfattning:
Resan skulle egentligen vara med tåg från huvudstad till huvudstad men på grund av den flyktingsituation som råder och att det helt enkelt är svårare att kontrollera ett helt tåg för att förhindra att någon tar sig in i landet illegalt så hade man valt att sätta in bussar på den sträckan. Bussresan startade tidigt på morgonen. Det var mitt eget val så jag skulle få så många timmar som möjligt i Ljubljana. Bussen körde till gränsen. Vid gränsen så beordrades vi allihopa att kliva ur för att sedan ställa oss i kö till ett slags "bås" i vilket två stycken gränspoliser satt. En polis från Kroatien och en polis från Slovenien. Vi fick sedan ställa oss i kö för att var och en gå fram och visa vårt pass. Först för den ena och sen för den andra. Stämningen var rå och man märkte på många medpassagerare att de var oroliga och att de kanske förstod att detta kunde vara slutet på deras resa.
Sedan att behöva se hur några människor avvisades och förbjöds att resa in i landet på grund av att de saknade giltigt pass, visum eller andra orsaker - det var verkligen ett hjärtskärande ögonblick. Att se på hur deras drömmar om en lycklig framtid krossades inom loppet av några sekunder. Folk blev sedan stående vid gränsen och fick ta sig därifrån på eget sätt men under inga omständigheter in i det nya landet. Ibland skrämmer det en hur verkligheten för många tyvärr ser ut. Jag önskar att det gick att ändra på men det kan nog dröja ett tag innan det sker något.
Det här året kommer säkerligen också att bli intressant och spännande på många sätt. Jag har tankar och idéer och ska försöka planera det så bra som det bara går med med omsorg och åtanke.
