Du eller ni?

Sedan jag bor i Tyskland tycker jag fortfarande efter tre år att det är lite knepigt med detta duande eller niande. 
I Sverige så är man uppvuxen med att säga du till allt och alla, oavsett status i samhället yrke eller ålder. 
I Tyskland är det inte så självklart att man kan dua allt och alla eller att man kan tilltala något med förnamn. "Herr" eller "Fru" Efternamn kan vara ett "måste". Där finns många faktorer som spelar in. 
 
 
En situation som jag upplevde nu nyligen när jag låg på sjukhus var att det kom in en ung sköterska. (Var ett katolskt sjukhus) Hon presenterade sig med "Syster förnamn". Till en början så blev jag tilltalad med ni och självklart så niade jag tillbaka eftersom det hör till artigheten i språket samt gentemot hennes roll/titel m.m. Eftersom hon var ansvarig för den avdelningen så hade vi väldigt mycket att göra med varandra och vid ett tillfälle så sa hon du till mig men kom på sig själv väldigt snabbt och frågade "Är det okej om jag säger du till dig?, jag är själv bara 24". Ja sjävklart svarade jag. 
 
Dagen efter så kom hon och hennes kollega in till mig samtidigt och vi kommunicerade med varandra. När kollegan som också var i hennes ålder hörde att jag blev duad så kollade hon konstigt på sin kollega som svarade "Vi duar varandra eftersom han är 25 och jag 24". Jag tillade att "Ja egentligen så är de väl mest logiskt så. Jag menar, om vi hade träffats ute eller så med gemensamma vänner eller liknande så hade vi ju såklart sagt du".  
 
 
Efter dessa år i Tyskland så dyker de ständigt upp frågetecken. I Sverige så fick jag lära mig att ni:a alla jag inte känner samt äldre vilket jag också gjort. När jag pratar med tyska kompisar och berättar hur jag är lärd så får jag höra: "Nä men om de är ungt folk så kan du alltid du:a oavsett sammanhang". 
 
 
 
Nu ställer sig frågan, hur är vardagen i Tyskland? Nu upplever jag att det är skillnad beroende på var man är. Restaurang/Taxi/Butik i Berlin är inte nödvändigtvis samma som i Düsseldorf. Men här upplever jag iallafall att man ska självklart säger "ni" om man frågar någon om vägen oavsett ålder, att man i en butik ang produktfrågor ska säga ni, att man i restaurang vid beställning ska tilltala servitören/servitrisen med ni. Helt enkelt, personer jag inte känner i offentliga sammangang ska helt enkelt tilltalas med "ni" även om det är i singular. 
 
 
Jag känner även människor i min ålder som varit i liknande sammanhang och som tilltalats med "du" och rentutav sagt att de känner sig förolämpade, för att man helt enkelt inte tilltalar dem med den artiga formen utan säger du/dich/dir. De upplever att de inte får den respekt de förtjänar när de blir tilltalade med du-formen. 
Jag vet inte om det är så invant eller vad det beror på men efter dessa år här så kan jag förstå det. 
Det känns inte lika trevligt om någon säger "Willst du was bestellen?" (Vill du beställa något) istället för "Wollen Sie was bestellen?". (Vill Ni beställa något?". 
 
 
En gång så var jag med en kompis i min ålder när vi träffade en av hans gemensamma vänner som jag sa "ni" till. Hans svar efter ett par av mina meningar var "Om du säger "ni" till mig en gång till så blir jag sur på riktigt". Då blev de klart för mig att jag såklart skulle ha sagt du till honom även om han är lite äldre än oss. 
 
 
Ämnet kommer även in t.ex när man mailar och ska skriva till någon man inte känner, även då så blir det en slags självklarhet i tyskan att man ska skriva i "ni-form". Hälsningsfrasen i mailet blir inte "Hej + förnamn" utan snarare "Högt ärade damer och herrar", eller "ärade Herr/Fru XX". Där kommer man till vikten av denna artighetsform. I Sverige skulle man kanske skratta om någon skrev det medan det i Tyskland är sjävklarhet. 
 
I Sverige så tilltalar man poliser och andra tjänsteman med "du", i Tyskland så är det ett brott som kallas "Beamtenbeleidigung". och betyder så mycket som förolämpande av tjänsteman. Även där kan man se klara skillnader gällande Sverige och Tyskland. 
 
 
Frågan är nu, hur och kommer jag någonsin att lära mig det där? 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0