Min väg till tyskt medborgarskap

Hej, det var en spännande väg att gå. År 2020 så hade jag äntligen bott i Tyskland i åtta (8) år vilket innebär att jag hade rättigheten att ansöka om tyskt medborgskap. Jag kollade först upp vad jag behövde göra och uppnå för att överhuvudtaget kunna skicka in ansökningen. Den första punkten var att göra ett medborgarskapstest. Det bestod av 33 frågor och man skulle ha minst 17 rätt för att klara det. Jag hade 24 så var inga problem. Testet behandlar historia, politik, kultur osv. Jag gjorde testet i November 2020 och fick svar några veckor senare. Därefter var det dags att boka termin med migrationsverket för att höra om vilka fler punkter som behövdes. Egentligen skulle vi ha haft en tid på plats men på grund av pandemin så blev det via telefon istället. Det var en rad grejer som behövdes, nämligen: 
Resepass
Passfoto
CV
Födelsebevis
Hyreskonrakt för lägenheten
Ansökan om att bli medborgare 
Språkcertifikat, minst nivå B1. 
Medborgarskapstest
Arbetskontrakt
Lönespecifikation från de senaste tre månaderna 
Pensionsförsäkringshändelseförlopp 
Adoptionsunderlag 
 
Jag hade dock inget språkcertifikat så jag gjorde ett tyskaprov för B1 nu under 2022 och klarade det. 273 / 300 rätt så det var okej. Jag lyckades fixa allt och skickade in alla papper som behövde översättas till tyska till kvalificerade översättare som kunde fixa. Det var i Februari 2022 men sen så saknades några grejer som jag skickade in 19/4 och fick besked om att dom nu kontrollerar det och att det tar upp till 3 månader innan jag får svar. Det stämde faktiskt. Jag fick besked 15/7 om att det blivit beviljat och att jag kunde komma och hämta mitt certifikat den 25/7. Sagt och gjort, var och hämtade det och ansökte direkt om ID-kort och resepass. Fördelen med tyska ID och pass är att det är giltigs längre i Sverige, nämligen i 10 år vilket är praktiskt. Om mitt svenska har löpt ut så kan jag ändå åka till Sverige och fixa. 

Det känns hur bra som helskt och jag är fruktansvärt glad för att jag genomgått allt det här. Nu kan jag med stolthet känna mig både tysk och svensk. 




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0